Hampans potential inom koldioxidbindning

Hampans potential inom koldioxidbindning

I takt med att världen brottas med klimatförändringarna blir sökandet efter hållbara lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser allt mer angeläget. I detta sammanhang föreslår en ny tysk rapport hampa, en traditionellt förbisedd resurs, som en effektiv koldioxidbindare i nivå med trä. Att använda hampa i byggandet skulle kunna erbjuda en dubbel fördel genom att skapa hållbara byggmaterial samtidigt som man aktivt bekämpar klimatförändringarna.

Förmåga att binda koldioxid -Hampa vs Trä

Rapporten har sammanställts av nova-Institute, en forskningsorganisation baserad i Hürth, och konstaterar att hampans koldioxidbindningspotential ligger nära den hos snabbväxande träd som gran, douglasgran och björk. Denna bedömning tar hänsyn till både brutto- och nettokolavskiljning, och redovisar det kol som absorberas på fältet respektive efter bearbetning.

Avgörande för hampans förmåga att binda kol är dess avkastning. ”För hampa ligger kolinlagringen i råmaterial som potentiellt kan användas inom bygg- och isoleringsindustrin på mellan 9,5 och 11,4 ton CO2eq/ha (brutto), där halmavkastningen per hektar är den viktigaste faktorn”, står det i rapporten. Ju högre halmskörd, desto mer lagrat kol per hektar, och vice versa.

Redovisning av utsläpp av växthusgaser

Vid bedömningen av nettosiffrorna subtraherar studien alla växthusgasutsläpp som genereras under hampans livscykel – från plantering och skörd till dekorering och transport. På samma sätt tar nettosiffrorna för trä hänsyn till utsläpp som uppstår vid avbarkning och transport till bearbetningsanläggningar. Enligt forskningen varierar nettoupptaget av koldioxid för både hampa och trä mellan 5,5 och 11 ton per hektar.

EU:s erkännande av hampans miljöpotential

De potentiella miljöfördelarna med hampa har inte gått obemärkt förbi hos Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling (DG AGRI). Det identifierar hampa som ett ”intressant alternativ” enligt det föreslagna EU-ramverket för koldioxidcertifikat. Detta system erkänner koldioxidfördelar som härrör från naturbaserade lösningar, innovativa jordbruksmetoder och långlivade produkter och material, tillsammans med tekniska lösningar som bioenergi med avskiljning och lagring av koldioxid.

EU:s ramverk och mål för certifiering av koldioxidavskiljning

”Syftet med EU:s ramverk för certifiering av koldioxidavskiljning är att förbättra koldioxidavskiljningsaktiviteter och bekämpa gröntvätt genom att göra det möjligt för företag att visa sina åtgärder på detta område”, förklarar nova-Institute i sin rapport. För att få certifiering måste koldioxidavlägsnandet vara exakt kvantifierat, erbjuda ytterligare klimatfördelar, syfta till långsiktig koldioxidlagring, förhindra koldioxidläckage och bidra till hållbarhet.

EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi syftar till att minska byggnadernas koldioxidavtryck genom ”cirkulära renoveringsinitiativ” som främjar grön infrastruktur och användning av kollagrande organiska byggmaterial. Denna plan ligger i linje med EU:s åtagande att uppnå klimatneutralitet senast 2050, med tanke på byggbranschens betydande bidrag till medlemsländernas koldioxidutsläpp.

Sammanfattningsvis erbjuder hampans potential som kolbindare och hållbart byggmaterial en övertygande väg framåt, eftersom världen fortsätter att utforska innovativa sätt att bekämpa klimatförändringarna.

Kortfattad version

  • Enligt en nyligen genomförd tysk studie har hampa samma förmåga att absorbera och lagra koldioxid som trä, vilket gör den till en viktig resurs för byggsektorn.
  • Hampans förmåga att binda kol ligger i linje med snabbväxande trädarter som gran, douglasgran och björk, och visar på jämförbar effektivitet på både övergripande och specifika utvärderingsskalor.
  • Kolinlagringen i hampa ligger mellan 9,5 och 11,4 ton koldioxidekvivalenter per hektar, vilket till stor del beror på avkastningen av halm per hektar.
  • Nettoupptaget av koldioxid från hampa och trä, med beaktande av alla steg från odling till transport, varierar mellan 5,5 och 11 ton per hektar, vilket understryker deras miljövärde.
  • De miljömässiga fördelarna med hampa erkänns av Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling, som ser hampa som en viktig utmanare inom ramen för det föreslagna EU-certifikatet för koldioxidavskiljning.
  • EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi betonar användningen av organiska byggmaterial som hampa som har förmågan att lagra koldioxid, med målet att minska koldioxidpåverkan från byggbranschen.